Som ni säkert vet är början av januari den tid då flest ryssar reser med våra färjor över Östersön. Efter St Peter Lines populära nyårskryssningar för den ryska marknaden med både Princess Maria och Princess Anastasia, så har man tidigare året lagt upp både fartygen i ett par månader. Detta år har man istället valt att köra hela tiden, men eftersom Princess Anastasia skulle in på varv i två veckor under januari, valde man att sätta in Princess Maria på rutten St Petersburg-Helsingfors-Stockholm-Tallinn under tiden.

Eftersom jag tidigare inte hade åkte med Princess Maria, var det bara att ta sig tid för en kort resa med henne. Denna gång hade jag inte tid att åka hela vägen till St Petersburg, istället blev det en enkel resa mellan Helsingfors-Stockholm.

För att komma till Helsingfors valde jag självklart att resa med den mysigaste Helsingforsbåten Mariella!

Resan började bra då jag troligtvis hade avmagnetiserat mitt boardingkort genom att ha den för nära mobiltelefonen…. En snäll hyttvärdinna hjälpte mig in och sa att kortet bör fungera igen om ett tag (vilket det gjorde!).

Inne i den mörka och rätt så trista puben, är det bara jag som saknar den gamla?

Middag i Viking Buffet, tog den tidiga sittningen som började redan klockan 16.30.

Det var ett tag sen jag åt middagsbuffé på Viking sist. Jag måste erkänna att jag hade glömt hur goda saker de hade, framför allt dessa snittar var underbara! Överlag riktigt bra buffé, även om jag knappt smakade de varma rätterna. 😉

Möte med Amorella.

Januarimörker

Fun Club ska visst renoveras i samband med varvsbesöket i april. Lär väl bli lite Cinderella/Grace stil över det hela.

Under natten gungade det på en del, saker flög faktiskt runt i hytten, men jag låg fastspänd i sängen. 😉

Nästa morgon frukost i Food garden, finns det en bättre start på dagen?

Food garden kanske inte är det allra modernaste ombord, men jag gillar stilen.

Snövädret satte i gång ute på finska viken.

Sveaborg

Trots att vi skippade Mariehamn, anlände vi till Helsingfors 20 minuter försent. Därför kom Viking XPRS hack i häl.

Jag började min vistelse i Helsingfors med att gå runt Skatudden i snöslasket.

Två vikingar!

Lotus, den nya bunkerbåten i Helsingfors.

En glad Harri, trots det hemska vädret.

Star på ingående till Västra hamnen.

Varde ljus!

Princess Maria i sikte.

Hon låg vid ”fel” kaj, då varken Baltic Queen eller Finlandia gick denna dag.

Sen åkte jag upp på varuhuset, vars namn jag inte ens vågar försöka skriva.

Vid incheckningen fick jag reda på att färjan skulle lämna hamn 1 timme tidigare, så jag kom 5 minuter innan check-in stängde. Men det är bra att St Peter Line hade kontaktat via mejl, synd bara att jag inte läser mina mejl utomlands.

Eftersom det inte var någon kö till incheckningen (frågan är om någon började sin resa i Helsingfors, förutom jag?) fick jag snabbt gå ombord via bildäck. På så vis slapp de även röntga min väska som de brukar göra när man embarkerar.

De danska spåren fick man syn på direkt.

Jag hade bokat en vanlig B2. Lite färglös och trist, men sköna sängar!

På däck 7 ligger ”Sea shop” och utanför den går arkaden.

Vy från andra hållet.

Ingången till a la carte-restaurangerna och paf casino i fören på däck 7.

Utedäcket på upp däck 8, trevligt att man kan gå runt hela båten.

Lite Regina Baltica känsla, när man kan stå under bryggan.

Kan säga att jag fick kämpa för att komma fram till relingen. Hamnen ligger inte skyddad, så stormen blåste rakt in.

Längst inne i Västra hamnen låg issörja, enda havsisen jag har sett under hela säsongen.

Som jag sa tidigare avgick vi från hamnen en timme tidigare, 15 finsk tid, p.g.a. vädret.

Den maltesiska flaggan hissas ner.

Tack och hej Finland, vi syns säkert snart igen.

En sådan skorsten kan man inte finna på systern nuförtiden.

Ombyggnationen fortsätter ute i Västra hamnen, två nya kajer och en helt nya terminal kommer att stå här om ett par år.

Skönheten själv på ingående.

Superstar är den enda av de stora färjorna jag har kvar att testa på Helsingfors-Tallinn. Tyvärr blev jag rätt så besviken på Star när jag åkte henne i höstas, men Superstar verkar vara trevligare.

Ljuset en fotografs bästa vän.

Tid för upptäcktsfärd ombord på gamla Finlandia.

Nere under bildäck har de en bastu och pool, med ett inträde på 10 Euro. Hytterna på samma däck verkar inte användas nu?

Nattklubben Columbus i aktern på däck 7.

Princess Marias nattklubb har inte fått samma uppfräschning som Anastasias nattklubb. Det är väl sig tämligen likt från DFDStiden. Inte för att det är många andra utrymmen som skiljer sig från tiden som Queen of Scandinavia.

Under kvällen var det show här med dansare från St Petersburg balettakademi. Det är väl inte den typen av underhållning som man är van med att se på Östersjöfärjor, på så sätt känns det som att man även får ta del av den ryska kulturen, vilket är trevligt.

Rabbit bar ett av St Peter Lines kännetecken. Här låg tidigare Navigator’s bar när hon hette Queen of Scandinavia. Stället verkar vara populärt både bland som folk vill äta här och framför allt senare under kvällen när det är dags för karaoke.

Skyltning a la Isabelle, alltså påklistring på gamla lappar.

Dessa trappor blev jag aldrig riktigt klok på, kändes konstigt att man behövde göra en 90 graders sväng när man skulle upp/ner flera däck.

Vattenkonst

Jag bestämde mig för att prova restaurang Explorer’s.

Restaurangen har en blandning av ryska och skandinaviska specialiteter. För min del blev det en laxcarpaccio (som de serverade fryst!) och en anka med ett stort blomkålshuvud. Hehe det var kanske inte det godaste jag har ätit, men det gick ner. Servicen däremot var väl lite bristfällig, servitrisen och jag hade problem att kommunicera med varandra (på engelska). Sedan när jag skulle betala gav hon ifrån sig en stor suck, då hon insåg att jag hade St Peter lines klubbkort (man skulle visst ha lämnat det innan man bad om notan). Fast hon insåg att hon inte lät så trevlig, utan kom tillbaka och sa det här fixar jag med ett glatt leende.

Ingen trängsel i restaurangen, det var 3 andra sällskap som åt där samtidigt som mig. På andra sidan ligger också en italiensk restaurang och sushi, som också bara hade ett fåtal gäster.

I mitten mellan alla restauranger finns kasinot.

Kasinobaren och sushirestaurangen längst bort i bild.

En stackars kille stod ensam på scen och spelade internationella klassiker. Det var rätt så tomt här under kvällen och tillslut tröttnade jag på att lyssna. Istället gick jag till hytten för att vaggas till sömn.

Så var det morgon och man gick upp till däck 8, där diskoteket Cubar ligger.

Men det var inte diskoteket man skulle besöka, utan det var tid för frukost i bufférestaurangen Seven Seas.

På den här bilden ser kanske inte maten så smarrig ut, men det var den. Utbudet är rätt så lika Tallinks, fast med rysk touch. Dessutom smakar äggröran inte lika konstgjord som på de andra rederierna.

På däcket under serverade de specialfrukost i Explorer’s. De hade t.o.m. en kock som gjorde omelett, trevligt!

Trots att klockan bara var 07.45 hade de flesta redan ätit. Vi kom in till Stockholm redan klockan 8 och de flesta hade bokat utflykter som började direkt när vi hade lagt till.

Välkomsthall och receptionen på däck 4.

Intill receptionen hittar man cafeterian, Bake & Coffee. Rätt så trist eftersom man inte har någon utsikt alls (väldigt lik Pearl Seaways faktiskt).

I anslutningen till cafeterian finns också ett lekrum och en liten boutique.

Massagestolar också, undrar om det är thailändsk eller klassisk svensk massage?

In till hytten en sista gång, städerskan kom direkt och ville städa hytten (eller jag antar att hon ville det för hon kom med dammsugaren och sa massor av saker på ryska).

Det här betyder ”Det är för blåsigt att gå ut, ni får hålla er inne” på ryska.

Transdistinto låg i Frihamnen och lossade passagerargångar till nya Värtahamnen.

Containerfartyget Fortaleza

Så har vi lagt till och man väntar bara på att landgången ska fällas ut.

Tyvärr måste man ju stå i kö för passkontroll när man åker St Peter Line och denna gång hade de ingen kö för passagerare med EU-pass, så jag fick köa bland alla ryssar. Passpolisen verkade lite misstänksam när jag inte hade någon rysk stämpel i passet. Men som tur var trodde hon påmig att jag bara hade åkt inom EU. Fast jag förstår henne sista stämpeln jag har i mitt pass är från Kuba och så kommer man här med Rysslandsfärjan, då är det klart man undrar vad det är för pajsare. 😉

Sammanfattningsvis kan man säga att det var en aningen tomt ombord, vi var 300 passagerare ombord och de allra flesta ryssar (vad jag hörde). Fartyget kändes inte riktigt lika fräsch som Anastasia, dock är inredningen mer klassisk jämfört med rederikompisen. Alltid roligt att få prova ett nytt fartyg och jag förstår att hon måste ha känts spektakulär när hon kom på i början av 80-talet.

Jag läste en tidning ombord där St Peter Lines VD själv uttryckte en viss oro över framtiden, framför allt då för den ryska ekonomin. Jag hoppas att St Peter Line är här för att stanna. Rederiet är ett annorlunda inslag till de traditionella Östersjörederierna.