Hej!
Åter igen var det ett bra tag sedan jag skrev något på bloggen sist, men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge.
Den 21 mars anordnade Stiftelsen Skärgårdsbåten tillsammans med Utö rederi en jubileumsresa med M/S Skarpö. M/S Skarpö fyllde tidigare i år 50 år. Det var den 7 februari 1965 som Skarpö levererades till Waxholms Ångfartyg AB (Waxholmsbolaget). Idag 50 år senare tillhör hon Utö rederi, men går i vissa perioder fortfarande i trafik för Waxholmsbolaget.
Skarpö vid Strömkajen, med en rad entusiaster på kajen.
Men lagom tills att jag kom fram hade nästan alla redan gått ombord.
Viggen i väntan på att vårturlistan ska starta.
Birger Jarl är fortfarande vandrarhem vid Skeppsbron, men hon måste nog ut och röra på sig snart om hon vill ligga kvar här. Kajen ska ju vara till för ”levande” sjötrafik.
Vad har en uggla och elfärjan Sjövägen för likheter? Jo båda tar sig fram ljudlöst.
Blockhusudden passeras, samtidigt som vinden gör sin påmind….
Dagens Helsingforsfärja Gabriella i Halvkakssundet.
Inom en månad kanske hon är den enda Vikingfärjan utan Gracelinjer?
Romantika såg riktigt fräsch ut efter varvsbesöket.
Ute på Sippsö plockade vi upp ”hedersgästen”.
Närbild på det nya U:t i skorstenen.
Första stoppet på resan blev Träskö kvarn. Kvarnen har renoverats i ett antal år och är nu röd och fin.
Man blir lätt hungrig ute i skärgården och efter 2 timmar på ön var det dags för lunch ombord.
Till lunchen fick man välja mellan varmrökt lax och rostbiff.
Vi passerade Ingmarsö och fortsatte in i Brottösund.
Nästa anhalt norr Svartsö. Folk beger sig upp mot det nybyggda pensionatet i närheten.
Det blev bara en kort vistelse på Svartsö, innan vi åter begav oss mot Stockholm via Vaxholm.
Gällnö får vara Waxholmsbolagets nyaast fartyg i några år, tills den nya skärgårdsbåten som ska gå i norra skärgården levereras.
Det gamla biljettkontoret har blivit en garderob.
Uppe i huvudsalongen snackas det om allt mellan köl och skorsten.
Silja Serenade på utgående vid Gåshaga.
Svenskflaggade Ramona drog till sig uppmärksam från många av medpassagerarna.
Karl XIV Johan pekar bort mot solnedgången, kanske ser han ryska ubåtar, fast då tittar han nog åt fel håll. 😉
Birka Stockholm lämnar Stadsgården med söders höjder i bakgrunden.
Cirka 9 timmar senare var vi tillbaka vid Strömkajen. Jag vill passa på att tacka Stiftelsen och Utö rederi för ett trevligt arrangemang och alla trevliga medpassagerare!
M.v.h.
/Kim Viktor
6 svar till “Jubileumsresa för 50-åring”
Trevligt Kim!Bilden med solnedgången var ju vacker!För mig blev det fem timmar ombord,rekord faktiskt!
Monne.
GillaGilla
Tack! Ja det är inte så ofta som man reser så många timmar på en skärgårdsbåt.
GillaGilla
Åh vilka underbara bilder.
GillaGilla
Tack så mycket!
GillaGilla
En verkligt trevlig resa ni gjorde!
GillaGilla
Absolut! En tur ut i skärgården under vårvintern är alltid härlig.
GillaGilla