Dags för den andra delen av Islandsäventyret, för er som missade den första delen hittar ni den här: Celebrity Silhouette runt Island del 1 – Sjöfartsbloggarna | Nordic ferries

Efter två dagar till havs var det äntligen dags att gå iland. Vår ankomst till Seyðisfjörður var satt till 7, men när jag vaknade vid 6 så hade vi redan börjat ankra upp i fjorden.

Finns det ett bättre sätt att starta dagen med en Egg Benedict ute på däck?

De flesta större fartyg tendrar i Seyðisfjörður.

Tenderprocessen gick väldigt smidigt, alla som inte har bokat en utflykt får hämta en tenderbiljett. Vi behövde bara vänta ett par minuter innan vårt nummer ropades ut.

När denna fartygsklass var ny tyckte jag inte de var så vackra, men med åren och framför allt när de fick blått skrov har jag börjat gilla dem mer.

Det var fem tenderbåtar ute och körde denna dag så avgångarna var frekventa. Resan in till piren tog runt 10 minuter.

Mängder av bussar har kommit för alla olika utflykter som erbjuds, vi valde dock att utforska området själva. I bakgrunden syns färjeterminalen för Norröna som kör reguljärtrafik mellan Danmark och Island via Färöarna.

Seyðisfjörður är ett litet samhälle med endast 669 invånare. Det var första gången jag besökte denna by, jag hade tidigare varit i de andra hamnarna på denna kryssning när jag åkte med MSC Magnifica för ett par par år sedan.

Spegelblankt och vackert, temperaturen var också över 15 grader, lite skillnad mot tidigare dagar.

En långtradartrailer för Smyril Line.

Vi bestämde oss för att gå på två olika vandringar som jag har letat upp i förväg. Den första gick till Vestdalsfossar.

Får finns det gott om på Island.

När vi kom fram till Vestdalsfossen blev vi helt mållösa, det var så vackert.

Vackert tundralandskap.

Ljungpiparen varnade sina ungar när vi kom gående.

Även småspoven syntes till.

Denna vandring var en rundslinga som var ungefär 5 km lång.

Jag hade inget vatten med mig och samtidigt hade jag alldeles för mycket kläder, men det gick ju bra att dricka direkt från bäckarna.

Selbrekkufoss

Lite blomster i förgrunden. Det blommade rätt så mycket på fjället även fast vi var här i slutet av juli.

Kyrkan är byns riktmärke. Den byggdes 1922.

Som på flera andra ställer på Island finns det en regnbågsgata.

Vår nästa vandring gick till Gufufoss, 8 km tur och retur.

Det var också vackra vattenfall, men det första vandringen var något bättre.

Som synes finns det några träd på Island, men inte är det många.

Om man ville ha en gammal rostig styrhytt så fanns det att köpa.

Tillbaka vid tenderbåten väntade vi att ställa oss i kö för att kunna få de bästa platserna ombord.

Inne i tenderbåten.

Men vi gick upp till det lilla soldäcket.

Härifrån fick vi perfekta bilder på fartyget.

Tenderplattformen.

Man känner sig inte så stor…..

MOB-båten såg till att det gick bra att hissa upp alla tenderbåtarna och kontrollerade när ankaret drogs upp.

Klockan har passerat 18 och vi är klara för avgång. De som hade bokat finare hytter fick även möjlighet att stå på helikopterplattan vid avfärd.

Fjorden intill byn är 17 km lång.

Bortsett från byn finns endast enstaka hus och gårdar längs med fjorden.

Flera av fjällen runt fjorden är över 1000 meter höga.

Dramatiska bergsformationer längs kusten.

Kvällens middag var en av de bästa ombord med denna havsabborre som smälte i munnen.

Kvällens föreställning i teatern innehöll en del akrobatik.

Följande morgon åkte vi in i Islands längsta fjord, Eyjafjörður.

Fjorden är hela 60 km lång och sträcker sig hela vägen in till Islands näststörsta stad Akureyri.

Bogser- och lotsbåten Seifur.

Fisket är en viktig industri i denna ort och här syns en av de mer moderna fisketrålarna.

Strax efter klockan 7 la vi till vid vår kaj och här skulle vi ligger över natten också.

Seven Seas Grandeur är Regents nyaste fartyg byggt 2023.

Sirena tillhörande Oceania och Seven Seas Grandeur tillhörande Regent ägs båda utav Norwegian Cruise Line.

Sirena har tillhört Oceania Cruises sedan 2026, innan dess gick hon för Princess Cruises.

Sirena är en utav 8 fartyg inom R-klassen som byggdes runt millennieskiftet. Idag ägs fyra fartyg av Oceania och fyra utav Azamara.

Vi hyrde en bil för en dag (vilket inte var gratis) för att kunna utforska mer av området runt Akureyri. Vårt första stopp var Goðafoss.

Goðafoss är en av Islands största turistattraktioner. Själva vattenfallet är 12 meter högt och 30 meter brett.

Vår brum brum bil, den lät som ett propellerplan när Max accelererade.

Vårt nästa stopp var Mývatn. Vi vandrade upp på berget Vindbelgur 247 meter över sjön och 524 meter över havet.

Längs med Mývatns stränder finns en hel del raukar.

Kändes som jag var på Gotland.

Sista stoppet på vår dagstur var Námafjall med sitt geotermiska område.

Det luktar en del svavel runt hela området.

Det ryker och kokar från diverse ställen.

När vi körde tillbaka till Akureyri började det regna ordentligt och vi valde att åka direkt tillbaka till fartyget. Vi fick en sen lunch och dagen till ära serverades amerikansk mat som gjorde Max väldigt glad.

Middagen i huvudrestaurangen med ett fantastiskt mört kalvkött.

En valskådningsbåt på väg ut på en kvällstur.

Denna kväll var det en violinist som underhöll oss med klassisk musik i teatern.

Följande morgon tog vi en valsafari. Vi valde fartyget Lilja.

Lilja är en f.d. norsk katamaran byggd 1991.

Fartyget tar vi upp till 189 passagerare, denna resa var vi bara runt 50 personer, vilket var väldigt skönt att slippa all trängsel.

Soldäcket på Lilja är helt fantastiskt och man kan gå längst fram i fören, högst upp i fartyget, ja överallt helt enkelt.

Solen sken på vårt fartyg.

Ett containerfartyg från isländska Samskip på väg in till hamnen.

Utdelningen på denna valsafari var inte superbra. Vi fick se en knölval som kom upp till ytan några gånger och även några tumlare som vi knappt hann se.

Så fort valen dök upp kom snabbt alla fartyg dit för att titta på skönheten.

Även några gamla fiskebåtar används för valsafari.

Holmasol använde Celebrity för sin utflykter. De betalade mer än dubbelt så mycket som vi gjorde (vi betalde runt 1000 kr) för exakt samma tur som oss och som synes hade detta fartyg betydligt mer trängsel ombord. Så det lönar sig att göra lite efterforskning innan man åker.

Hjalteyrarvitis fyr

Konsúll är en gammal norsk färja byggd 1985. Sedan 2016 har hon varit en valskådningsbåt i Akureyri. Hennes passagerarkapacitet är endast 48 personer.

Efter tre timmar kom till tillbaka till Akureyri, som sagt lite besviken över utdelningen, men det är sånt man får räkna med när man studerar vilda djur.

Tillbaka till fartyget för en snabb lunch.

Lilja åker iväg på nästa tur och verkar ha något fler passagerare ombord.

Hólmasól har varit färja både i Norge, England och Karibien innan hon kom till Island.

En liten vandring i själva staden. Det finns nästan 20 000 invånare i staden.

En del av gamla byn med hus som härstammar från 1700 och 1800-talet.

De flaggar för de vanligaste nationaliteterna ombord.

Strax innan klockan 19 backade vi ut från vår kajplats.

Även denna kväll fick de specialinbjudna gå ut på helikopterplattan. På rederiets nyaste fartygsklass Edge kan man visste betala för att få gå ut på helikopterpattan, men det skulle jag aldrig göra så speciellt är det inte.

Solen tittade fram emellanåt.

Men även regnet gjorde sig synligt.

Tyvärr hann vi inte riktigt se hela utresan genom fjorden för vi var tvungna att passa vår middagstid.

Vår andra galakväll, bl.a. med denna duck orange. Jag var lite besviken tyvärr, då ankan var väldigt torr. Max åt surf and turf (oxfilé och hummer) och var väldigt nöjd.

När jag vaknade nästa morgonen och tittade ut från balkongen möttes jag av dimma och regn. Därför gick jag och la mig igen och skippade att fota ankomsten. Kaptenen hade dagen innan sagt att han hade en överraskning för oss vi skulle lägga till vid kaj och inte behöva ankra utanför som det stod i vårt program. Men det var ingen direkt överraskning för oss för enligt hamnlistan skulle vi hela tiden lägga till vid kaj och kryssningen innan gjorde detsamma.

Vi hade bokat en egen bussutflykt till Dynjandivattenfall som kostade oss ungefär 700 kr per person (rederiet tog som vanligt det dubbla för exakt samma tur). Bussresan dit tog ungefär 1 timme.

Man är tvungen att följa markerade leder i området och vi var långtifrån själva här, så det blev en hel del köbildning när alla håller olika tempo.

Vandringen upp till foten av vattenfallet är cirka 700 meter och på slutet är det inte jätteenkel terräng.

Dynjandi är det största vattenfallet i de isländska västfjordarna. Den totala höjden är hela 100 meter.

Personligen uppskattade jag detta vattenfall mer än Goðafoss.

Även omgivningen var väldigt vacker.

Bussresan tillbaka till fartyget erbjöd också spektakulära vyer. Vår guide var kanske inte den bästa jag har haft, hon sa ofta att hon inte vet och hennes skämt var inte riktigt min humor.

Från hamnen tog vi en elsparkcykel till ”Trollstolen”.

Vandringen hit upp är rätt så krävande, med många lösa stenar och en hel del lera.

Expeditionsfartyget World Explorer ser rätt så litet ut bredvid stora Celebrity Silhouette.

Här 225 meter över havet har man en vacker vy över Ísafjörður.

Tillbaka nere vid stora vägen. Det var nästan svårare att gå ner än upp, man fick se upp så man inte trillade och rullade ner.

Vi hade valt att pausa vår åktur med elsparkcykeln och det tog lite längre tid än beräknat att gå upp och ner, så vi fick betala över 200 kr för denna resa….

Spegelblankt kan man önska sig något mer?

En av många båtar som går till naturreservatet Hornstrandir.

Det ser nästan ut som fartyget är uppe på land.

En annan färja på väg in från Hornstrandir.

En väldigt gullig bogserbåt.

Denna lunch hade de haft Extravaganza buffé, där de bl.a. bjöd på grillat och skaldjur. Tyvärr var skaldjuren slut när vi kom ombord, men det fanns kvar en del grillat. Synd att de hade denna buffé på en hamndag när inte många är ombord.

World Explorer är utchartrad till en fransk resebyrå.

Färjan till den lilla ön Vigur. Jag hade gärna åkt dit då jag inte har besökt ön.

Vädret bjöd verkligen på sin bästa sida vid avfärd.

Glada RIB-båtsresenärer.

Så vände vi runt. Idag var det inga passagerare på helikopterplattan.

Det var aldrig någon trängsel på soldäcket framför gymmet. Det var nog helt enkelt inte många som hittade hit.

De isländska västfjordarna bjuder på ett annorlunda och mer dramatiskt landskap än resten av Island.

Hornstrandirs naturreservat med riktig vildmark utan vägar. Det enda sättet att ta sig hit är med båt.

Ombord på vårt fartyg fanns det ett konstverk från en isländsk konstnär, passande när hon går i dessa farvatten.

Så har vi lämnat fjordarna bakom oss och fortsätter mot huvudstaden.

Sista middagen ombord med denna goda förrätt och till huvudrätt blev de jerkkyckling och jag fick då in en halv kyckling, så jag blev väldigt mätt och belåten.

Sista frukosten intog vi tidigt på morgonen (innan klockan 6) då vi hade en tidig transfer till flygplatsen.

Bakom oss låg MSC Preziosa som var ute på en kryssning från Hamburg.

Den sista vyn av vårt fartyg. Det var väldigt trevligt att få prova Celebrity Cruises. I det stora hela tyckte jag att Celebrity påminde mig mycket om mitt favoritrederi Princess Cruises. Det jag inte gillade med Celebrity var att det generellt var dyrare ombord och att de tog betalt för aktiviteter som är gratis hos andra rederier. Med det sagt var jag väldigt nöjd med maten och servicen ombord på Celebrity SIlhouette. Underhållningen var lite si och så med, vissa saker var helt fantastiska medan andra var rätt så sega och tråkiga. Jag kan absolut tänkta mig att resa med Celebrity igen i framtiden om priset och rutten passar.

Bussen hämtade upp oss precis utanför terminalen och efter ett bussbyte vid bussterminalen kom vi fram till flygplatsen i god tid till vår avgång med Iceland air klockan 10.10.

Tack för att ni har hängt med på detta äventyr!

/Kim Viktor