Efter att ha åkt de flesta Stenafärjor i Sverige var det i mitten av juni dags för att testa ett av rederiets få kvarvarande kryssningsfärjor. Resan till Oslo från Stockholm gick smidigt med X2000, med endast en smärre försening. Jag hde gott sällskap under resan av båtologen Niklas Fridéen.

Vi anlände till Oslo lagom till Navigator of the Seas avgång. Fartyget tillhör Royal Caribbeans fartygsklass Voyager och är nu under sommaren stationerad i Southampton.

Solskenet försvann hastigt och mörka moln började täcka himlen.

Efter en rekorderlig regnskur kom Stena Saga in med solen. Med på båten var också en av Stena Sagas mest hängivna entusiater, Haakon som driver gruppen Stena Sagas venner på Facebook. Det blev en kort, men trevlig pratstund med honom utanför terminalen. Ombord på Stena Saga spelas tv-serien danskebåten därav målningen på skrovet.

Stena Saga har sin hemmahamn i Stockholm, då hon ägs av Stena fastigheter.

Denna gång blev det en insideshytt. Hytten var fräschare än på många Östersjöfärjor, men inget utöver det vanliga.

Klockan 19.30 lämnade vi Oslo och operahuset bakom oss.

Högst upp i fartyget ligger discot, namnet Havana Club.

Under denna 36-timmarskryssning var discot stängt, men kan tänka mig att det är bra drag här på helger.

Ingången till spaanläggningen, mer om den senare.

Den luftiga receptionsaulan på däck 4.

Middagen intogs i Steak house. Mig veterligen den enda i Stenas flotta? Till förrätt bjöds det på carpaccio. En stor eloge till de danska servitören Kaj som verkligen bjöd på sig själv. Vilket generellt sätt gällde alla i besättningen, som alla gör sitt yttersta för gästernas trivsel.

Steak house är en del av Metropolitian där det serveras traditionell skandinavisk a l carte. Bilderna är från ett senare tillfälle

C-view nattklubb på däck 7. Ett av de utrymen ombord som tidigare hade fantastisk utsikt. Nu har man placerat scenen mitt framför det stora panoramafönstret, vilket är oerhört trist.

Utformningen av nattklubben gör det också svårt att se scenen från många delar av lokalen.

Så har vi kommit till mynningen av Oslofjorden.

Trapphusen ombord är rätt så lustiga där man får gå 360 grader runt ”julgranen” för att komma upp till nästa däck. Tack och lov gick de inte vidare med detta koncept på senare färjor.

Svenska Chiquita bjöd upp till dans. Eftersom det var en söndag var det inte så mycket mer som hände underhållningsmässigt.

Frukost i bufférestaurangen Taste, där panoramafönstret är kvar.

Inloppet till Frederikshavn sett från restaurangen.

Frukosten har exakt samma utbud som på andra Stenafärjor och kostar runt 140 NOK, inte mycket mer än på Kielfärjan, men betydligt dyrare än på Polenfärjan.

Jag är inte riktigt förtjust i Stenas utformning av självbetjäntningsdelen. Det är inget flöde åt något håll utan folk springer kors och tvärs.

Bildäcket tömdes fort på personbilar, husbilar och trailers.

Som fartygsnörd blev jag sugen att hoppa ner och hämta upp denna GA. 😉

Från Frederikshavn tog vi dieseltåget ut till Skagen. Skönt att slippa de nedrivna kontaktledningarna. 😉

För en shipspotter som mig är Skagen rena paradiset.

Skagen är en pittoresk stad med mestadels gula hus, som har ett invånarantal på strax över 8000.

Skagen har haft många fyrar genom åren. Den första var en vippfyr som togs i bruk 1626. Skagen fyr däremot är byggd 1858.

Tillbaka i Frederikshavn skulle Stena Saga byta kaj för att ge plats till Stena Gothica.

Stena Gothica som snart byts ut mot nyinköpta Hammerodde.

Margrete Læsø är en av två färjor som trafikerar Læsø. En överfart som tar 90 minuter enkel.

Ombord på Stena Saga igen, Riva bar på däck 8.

Där det var fullt dekorerat för fotbolls-VM.

Vi hade tänkt att inta vår middag i Café Saga, men det höll stängt för renovering. Istället serverades ett ytterst begränsat utbud i C-view. Lite märkligt att inte informera om det innan. Jag vet att C-view var stängd ett par veckor på Stena Scandinavica och det gick att läsa på Stenas hemsida flera månader innan.

Hmm kunde man inte ha gjort taket lite snyggare?

Stena har på sin egna reklam valt att ha med ett fartyg från en av konkurrenterna..

På systern Princess Maria (nuvarande Moby Dada) ligger caféet på detta ställe, men ingen utsikt över havet.

Originalinredning, med skyltar på holländska. För er som inte känner till fartygets historia, så började hennes karriär hos Silja Line 1981. 1988 såldes hon vidare till Stena, men sattes i trafik för Stena Line först 1991 mellan Hoek van Holland och Harwich. Efter tre år som Stena Britannica flyttades hon till Oslo, där hon har varit sedan dess och kommer troligtvis att vara en bra bit in i framtiden också.

Eftersom caféet var stängt, blev det steakhouse även denna kväll, med en mycket god oxfilé.

Mitt i hyttkorridoren syns landgången som användes när fartyget gick till Göteborg. Nu ligger hon kvar i Frederikshavn de dagar då det är besättningsbyte.

Efter middagen passade det perfekt med ett besök på spaavdelningen.

Vad mer kan man begära av livet?

Istunnan var en av höjdpunkterna i avdelningen som också bestod av två pooler, äventyrsduschar och bastu.

Denna spaavdelning måste jag säga var ett väldigt bra drag av Stena. Den fick mig t.o.m. att inse att jag är en spakille. Tillskillnad för poolavdelningar på Viking (inte Grace) och Tallink då jag helst har velat gå därifrån…

I Oslofjorden nästa morgon.

Kur med busstidtabell för terminalen i Oslo.

Kranen

Oslo i sikte med rådhuset och Akershus.

Ombyggnaden i caféet, där lekrummet skulle flyttas.

Stena Saga ankom Oslo 07.30 och alla passagerare var tvungna att lämna fartyget, då hon skulle byta kaj för att ge plats till Crown Seaways. Tack till besättningen ombord för en trevliga resa med detta fräscha och mysiga fartyg.

Köpenhamnsbåten Crown Seaways på ingående.

Från Kiel kom Color Magic.

En gammal Göteborgare som nu har fått namnet Nobel.

Tågrean hem gick inte riktigt like smidigt. Ett träd hade fallit över ledningarna och vi blev stående i Charlottenberg i fyra timmar. Jag hade dock ingen tid att passa och var nöjd med att SJ bjöd på pizza på den lokala pizzerian.

Även denna gång är det en liten bonus i form av en film redigerad av bästa kevpa.

/Kim Viktor