Jag var ute på en jobbresa till Dagö i början av april, samtidigt passade jag såklart att ta några fartygsbilder. Resan var i form av en gruppresa för fågelskådare arrangerar av Stockholms ornitologiska förening och vi var totalt 6 personer med på denna.

Efter att ha hämtat upp alla deltagare i Stockholm med en minibuss begav vi oss norrut mot Kapellskär. Väl framme fick vi checka in i ett litet hus intill grindarna. Man kunde ju tro att de hade kommit på ett smartare system med tanke på att hamnen är rätt så nyligen ombyggd?

Liverpool Seaways har på torsdagar liggedag i Kapellskär. För att kunna erbjuda nattavgångar från Kapellskär torsdag och fredag. Det gäller att ha bra tålamod när man väntar på att få köra ombord, vi fick vänta i 1,5 timme innan vi äntligen fick komma ombord.

Den hytten jag fick sova i, var faktum samma hytt som jag hade sist jag åkte. En av de större insideshytterna.

Finnswan la ut strax innan oss med kurs mot Nådendal.

Det ska bli intressant att se om det blir något av Grimaldis projekt på nya superfärjor till rutten mellan Sverige och Finland.

Det första man möts av när man kommer upp i publika utrymmena är lobbyn med receptionen.

Intill receptionen finns den lilla butiken som inte har något större utbud och inte heller priserna är något som imponerar.

Alla publika utrymmen ligger på däck 5.

Trevligt med ett litet bibliotek, där man kan sitta i lugn och ro.

Tillskillnad från DFDS-färjorna som går nere från Karlshamn finns bara en bar ombord på Liverpool Seaways (två barer på de andra).

Myshörna eller skamvrå?

I restaurangen serveras det två måltider under varje resa, en vid avgång och en två timmar innan ankomst.

Frukosten är väl värt sina 80 kr, jämfört med Tallinks frukost som nu kostar 130 kr och har inte mycket större utbud än detta.

Gryning utanför Estlands kust.

Jag har nog sagt det förut, men soldäcket är verkligen Liverpool Seaways höjdpunkt med 360 graders vy.

Comodore de luxe, men särskilt lyxig verkar den inte vara. Det skulle väl vara minibaren isåfall. 😉

En standardhytt. Totalt finns det 72 hytter ombord.

Ifall man inte är sugen på att betala närmare en tusenlapp för en hytt, går det bra att köpa en av de 36 vilstolarna.

Lastkapaciteten är ändå det mest imponerande med Liverpool Seaways hela 2200 lastmeter. Kan tyckas inte vara så mycket idag då de finns färjor med över 4000 lm. Men då får man ha i åtanke att fartyget är byggt 1997.

Eftersom vi hade en rullstolsburen resenär med oss fick vi en perfekt plats rätt så nära hiss. Besättningen var överlag mycket trevliga och serviceinriktade, stor skillnad om man jämför med Estlandsfärjorna för bara 15 år sedan. Alla talade också mycket bra engelska, utöver ryska (som verkar huvudspråket ombord) och estniska (endast servicepersonalen, övriga är från Litauen).

Så var vi framme i Estland och vi fortsatte mot Rohuküla.

Leiger låg upplagd, skulle sättas in i trafik senare under kvällen, eftersom det var fredag.

Tiiu byggdes i Turkiet och har gått på rutten till Dagö sedan 2017. Båda är döpta efter hjälte och hjältinna från Dagö.

Ifall Tiiu verkar vara färgglad på utsidan var insidan inte lika uppmuntrande, mestadels gula, bruna och grå färger.

Sist jag åkte till Dagö gick Regula och St Ola, jämfört med dem har lokalbefolkningen fått ett stort upplyft och framförallt mycket mer bilkapacitet. Men för oss båtologer är såklart dessa nya färjor inte lika spännande, om än fina.

Stort soldäck med många sittplatser.

Restaurangtorget, det finns även en liten butik i aktern eller fören, beroende på vilket håll man åker. 😉

På Dagö stannade vi i två nätter och även om det var mest fågelskådning på schemat, så hann vi med att se en hel del av ön. Bl.a. en av världens äldsta fyrar som fortfarande är i bruk, Kõpu fyr. Den ursprungliga fyren började byggas redan i början av 1500-talet.

Dagö liknar till mycket Gotland, men är betydligt lugnare. För er som inte har besökt denna vackra svenskbygd än, rekommenderar jagg ett besök. Jag återkommer hit, garanterat!

Hem åkte vi med Leiger som hade betydligt trevligare färgsättning (om man gillar violett vill säga).

Dalarna lastade timmer.

Efter ett kortare stopp i Haapsalu åkte vi tillbaka till Paldiski. Vi blev kontrollerade av den estniska tullen, men när de insåg att vi var svenskar blev vi ganska ointressanta. Vi fick denna gång åka ombord på en gång och de placerade oss högst upp på väderdäcket.

Nästa morgon kom vi fram till ett blåsigt Kapellskär, där Finnfellow och Regal Star redan låg inne.

Finnfellow tillsammans med Stena Germanica är de enda systrarna som är kvar i Sverige, övriga två har tagit sig ner till Medelhavet.

Denna gång gick det inte lika fort att komma av, en timme efter ankomst var vi äntligen på svensk mark.

Denna rutt är perfekt för den som vill åka snabbt till Estland och inte bryr sig om någon underhållning, utan där det räcker med en bekväm hytt och prisvärd mat. Själv hoppas jag att DFDS utökar rutten med två färjor permanent, vi får se vad som händer när DFDS tar leverans av sina nya Litauenfärjor om två år.

För er som är intresserade av att se en film från resan, finner ni en här: (Tack till kevpa för redigering!)

Tack för att ni tog er tid att följa med på denna resa!
Vi hörs snart igen.
/Kim Viktor